Under 2023 har vi spridit fröer, restaurerat ängar och satt ut nyuppfödda fjärilar. Allt detta och mycket mer är arbete som vi gör för att öka den biologiska mångfalden och hjälpa hotade arter i Uppsala län.
Här är arterna som vi har arbetat med, exempel på åtgärder och i vissa fall status för arten. Läs gärna mer i rapporterna!
Gotländsk säfferotsplattmal
Den lilla fjärilen, gotländska säfferotsplattmalen, behöver växten säfferot för att överleva. Säfferroten i sin tur behöver hjälp med att sprida sina fröer.
- Upplandsstiftelsen har spridit frön längs med vägarna på Söderön i Östhammars kommun, tillsammans med Trafikverket och Länsstyrelsen.
- Arbetet fortsätter i fem år. Vi hoppas att mer säfferot ska ge fler fjärilar.
Hotade sköldbaggar på krissla
Leopardsköldbagge och Krisslesköldbagge är två hotade små skalbaggar som lever på växten krissla. Krissla missgynnas både av igenväxning och intensivt bete.
- För att gynna krissla och i förlängningen de hotade skalbaggarna har Upplandsstiftelsen restaurerat ängar och hagar och infört skötsel med sen slåtter eller sent betessläpp.
- Årets inventering av baggarna på Glupudden och Kallerö visar på en positiv utveckling och att vår skötsel av markerna är gynnsam för arterna.
Mnemosynefjäril
Upplandsstiftelsen har under många år arbetat med att restaurera mosaikartade hagmarker och återinföra extensivt bete. Detta för att gynna den starkt hotade mnemosynefjärilen som behöver dessa marker. Samtidigt har ett samarbete inletts med Länsstyrelsen och Nordens Ark för att föda upp fjärilar.
- I år har vi för första gången satt ut ett större antal uppfödda mnemosynefjärilar på en lämplig plats där fjärilen tidigare har funnits men försvunnit.
- 40 stycken puppor anlände till Uppland i slutet av maj och när de kläcktes fick de först para sig i burar innan de sattes ut i sitt nya hem. Där lade de sina ägg som förhoppningsvis blir till en ny generation fjärilar nästa år!
- Vi gör varje år inventeringar av de mnemosynepopulationer som finns i Uppsala län på uppdrag av Länsstyrelsen.
- Mnemosynefjärilen är en skyddsklassad art och därmed kan inte rapporterna laddas ner från hemsidan. Ta kontak med oss om ni vill veta mer.
Ortolansparv
I Torslundagropens naturreservat i Enköpings kommun arbetar vi för att gynna den hotade ortolansparven. Den behöver öppna marker för att kunna hitta mat.
- För att skapa öppna marker har vi röjt, ryckt träd och stört marken.
- En hane sjöng från maj till början av juli. Ingen hona sågs till men de är väldigt skygga så vi hoppas ändå på en häckning!
- Det går tyvärr dåligt för ortolansparven i södra Sverige.
Svartoxe
Svartoxen är en skalbagge som är helt beroende av döda granlågor.
- Årets inventering visar att den finns i flera små skogsbestånd öster om Marma i Älvkarleby kommun. Den har dock svårt att sprida sig mellan dessa områden och riskerar därför att försvinna.
- Svartoxen behöver hjälp genom att man sparar skog och ser till att det finns döda granlågor.
- 1995 genomförde Upplandsstiftelsen en flytt av lågor med svartoxe till Pansaruddens naturreservat. Flytten gjordes med helikopter. Uppföljning har visat att skalbaggen finns kvar ett tiotal meter från de flyttade stockarna. Detta visar på att spridningsförmågan är begränsad.
Väddnätfjäril och fältgentiana
I Älvkarleby kommun finns väddnätfjärilen och fältgentianan i samma miljöer. Miljöerna är bland annat ängar, kraftledningsgator och vägkanter.
- Upplandsstiftelsen har samarbetat med Trafikverket, Vattenfall och Länsstyrelsen för att skapa bra förutsättningar för båda dessa arter.
- Åtgärder som gynnar dem är bland annat slåtter och röjningar.
Ängsskäreplattmal
Ängsskäreplattmalen är en liten fjäril som är helt beroende av ängsskära. Den finns i ledningsgator, utmed vägkanter, i hagmarker och i slåtterängar. Eftersom ängsskäran blommar sent är det viktigt att bete och slåtter inte sker för tidigt. Om djuren släpps på tidigt kommer de att äta upp ängsskäran och fjärilen kan då inte utvecklas.
- En uppföljning av en tidigare inventering visar att fjärilen finns kvar på majoriteten av platserna.
- Den plats som har största populationen av fjärilen är Lingnåre kulturreservat.
Pollinatörer hjälpta av infrastruktursamarbete
Upplandsstiftelsen arbetar i olika infrastrukturmiljöer som ledningsgator och vägar.
- Nytt för i år är samarbetet med två mindre flygfält, Gryttjoms och Sundbro flygfält. Där finns det stor potential att arbeta för pollinatörer, som fjärilar och bin.
- Det stora värdet med dessa flygfält är att det är stora arealer med gräsmark som sköts med lite olika metoder t ex bränning och slåtter.
- På dessa flygfält finns det stora ytor där fjärilar och bin kan hitta föda och boplatser. Vi kommer att fortsätta samarbeta kommande år.
Rapporter
Rapport utsådd av fältgentiana 2023
Inventering 2023 av gotländsk säfferotsplattmal
Rapport säfferrotsprojekt Trafikverket 2023
Rapport inventering flygfält 2023
Rapport klöversobermal 2023
Uppföljning sköldbaggar på krissla på norra Glupudden och Kallerö 2023
Ortolansparv i Torslundagropen 2023
Skötsel av rikkärret Högmokällan 2023
Rapport Forsängarna 2023
Kartläggning av svartoxe öster om Marma 2023
Östanå ledgata slåtter
Rapport ängskäreplattmal 2023 alla lokaler