Ny lavart för Sverige
Under 2018 jobbade Linda Johannesson åt Upplandsstiftelsen med en "aktionsplan för ek" vid Vällen där hon kartlade gamla träd och planerat skötselåtgärder kring dessa.
Under denna studie hittades en lavart som var ny för Sverige, Chaenothecopsis retinens, och två som var nya för Uppland. Nedan kan du läsa en sammanfattning av studien.
Sammanfattning av: Hur påverkas lavfloran vid frihuggning av ek?
- en detaljerad studie i Vällenområdet.
I denna nya studie, utförd i Vällenområdet, visas att rödlistade lavar varken gynnas eller påverkas negativt av frihuggning av ek. För de rödlistade lavarnas långsiktiga överlevnad är det dock ändå viktigt att landskapet hålls öppet.
Att eken hyser många arter är väl känt. Riktigt gamla träd, och särskilt ihåliga sådana, kan
utgöra en hemvist för många lavar, mossor, svampar, insekter, fåglar och fladdermöss.
Många av dessa arter är dock rödlistade, främst till följd av att träden växer igen. Ett allt
större problem är också att det finns en brist på medelålders träd som ska bli nästa generation gamla träd. En vanlig naturvårdsåtgärd är att frihugga gamla träd för att motverka igenväxningen och gynna träden och de arter som är knutna till dem. Uppskattningsvis är omkring 140 lavar knutna till eken. Många av dessa arter är rödlistade. Hur dessa påverkas direkt av frihuggning är inte särskilt väl känt.
Under hösten 2018 har Linda Johannesson, student vid Uppsala universitet, undersökt hur lavfloran påverkas vid frihuggning av ek. Hon har undersökt hur det totala antalet lavar och antalet rödlistade lavarter skiljer sig mellan träd som står öppet, träd som står inväxt och träd som man har frihuggit. Totalt inventerades 27 träd, jämt fördelade på de tre kategorierna. Hon har också undersökt om den totala artsammansättningen och sammansättningen av rödlistade arter skiljer sig mellan de tre kategorierna. Projektet är genomfört som ett examensarbete C vid uppsala universitet, i samarbete med upplandsstiftelsen.
Delområdena i studien ligger till största del inom ELP (Ekologisk Landskapsplan) Vällen. Totalt hittades 110 arter, varav 15 är rödlistade. En av de funna arterna, Chaenothecopsis retinens , är ny för Sverige. Resultaten kan inte visa att det totala antalet lavar eller antalet rödlistade lavar påverkas signifikant av frihuggning. Den totala artsammansättningen skiljer sig däremot mellan de tre kategorierna. Däremot skiljer sig inte artsammansättningen av rödlistade lavar signifikant. Detta visar att de triviala lavfloran kan gynnas av att en del ekar frihuggs. För att gynna mångfalden av lavar maximalt bör man se till att det finns träd som står olika öppet. Däremot påverkas de rödlistade arterna varken positivt eller negativt av frihuggning. Här är det dock viktigt att zooma ut till ett större perspektiv. Dessa rödlistade arter är knutna till och beroende av att det finns gamla grova lövträd som ek i landskapet.
Om landskapet inte hålls öppet, kommer det inte återskapas några grova vidkroniga lövträd. För att gynna de rödlistade lavarna bör man säkerställa att landskapet är så pass öppet att nya värdträd återskapas. Vidare ska det sägas att mycket kraftig igenväxning kan göra att mossfloran konkurrerar ut lavarna. Frihuggning kan hjälpa till att motverka detta problem.
Frihuggning kan också förlänga trädens livslängd, vilket kan öka tiden lavarna kan sitta kvar på trädet. Detta kan vara värdefullt, om man beaktar problemet med bristen på tillräckligt gamla efterträdare. Generellt är området runt Vällen rikt på både gamla ekar och efterträdare. Området är rikt på både rödlistade lavar och signalarter knutna till ek. Att jobba för att hålla landskapet öppet är viktigt för att gynna ekarna och de arter som är knutna till dem. Chaenothecopsis retinens bör vidare eftersökas i området.
Läs hela rapporten