Naturskolan använder sig av utomhuspedagogik som metod.
Det handlar om platsen vi är på, innehållet i det vi gör och sättet vi jobbbar på.
Naturligtvis är vi ute, helst i fri natur, men också i skolans närmsta lilla skogsdunge eller på skolgården.
Innehållet i det vi gör skall bygga på det vi finner på platsen. Vi utgår från verkligheten.
Vi vill att deltagarna skall vara aktiva. Det är de som skall få egna upplevelser och erfarenheter. För att alla skall vara aktiva delar vi ofta in klassen i mindre grupper när vi gör saker. Den lilla gruppen på ca 5 elever är ett bra sätt att få alla aktiva och få alla att ta ansvar. Samarbete blir en naturlig del i det mesta vi gör. För att kunskap skall uppstå och fördjupas är det viktigt med uppföljande reflektion.
Från Linköpings universitet kommer följande definition:
Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion, grundat på upplevelser i autentiska situationer.
Linköpings universitet, Nationellt centrum för utomhuspedagogik 2004
NATURSKOLA
När den första naturskolan startade i Sverige, 1982, var det med tonvikt på natur och miljö. Nu handlar det också om rörelse, folkhälsa och utomhuspedagogik som metod för att arbeta med läroplanens mål i skolans ämnen. Idag finns det ca: 90 naturskolor i Sverige, ni hittar dem på naturskoleföreningens hemsida www.naturskola.se
Naturkänsla
Självklart lär man sig bäst om naturen i naturen. Att ge eleverna kunskap om, och känsla för, naturen är ett viktigt mål för oss.
Hållbar utveckling
Att ha grundläggande förståelse för ekologiska samband är grunden för att kunna förstå och göra något åt våra miljöproblem. Miljöfostran för barn börjar i naturen.
Friluftsliv
Om man skall kunna vara ute året runt med klassen krävs en hel del friluftsliv för att dagarna skall bli positiva för eleverna. Goda friluftslivserfarenheter för eleverna ökar chansen att de som vuxna ägnar sig åt natur och friluftsliv, vilket gynnar folkhälsan.
Rörelse - folkhälsa
Många barn idag rör sig för lite. Fler blir överviktiga. Med hjälp av utomhuspedagogik kan man arbeta med läroplanens mål, samtidigt som eleverna får röra på sig och komma ut i naturen.
Olika sätt att lära sig på
Barn lär sig på olika sätt, det vet vi. Om man ibland går ut och lär in med hela kroppen och alla sinnen, hittar fler elever sitt sätt att lära.
Lust, engagemang och komma ihåg bättre
Vi som arbetar med naturskola har upptäckt hur lätt det är att engagera eleverna för en uppgift ute och hur väl de kommer ihåg det de lärt sig även många år efteråt. Våra dagar bygger ofta på en gemensam upplevelse, som vi sedan knyter kunskap till.
Förankra skolkunskaperna i verkligheten
Forskning visar att färdiga studenter ofta bär med sig de förklaringsmodeller de tillägnat sig som barn, trots många års studier (Skolverket 2001). Skolkunskaperna blir öar av kunskap som inte påverkar sättet att se på verkligheten. Med naturskolans sätt att arbeta kopplas skolkunskaperna till en egen upplevelse i verkligheten.
Samarbete
Många lärare har berättat om hur mycket bättre klassen fungerar sedan de började med en utedag i veckan. Gruppen svetsas samman, samarbete tränas, eleverna får röra på sig, och det vanliga arbetet fungerar mycket bättre när de kommer in igen.
Naturskolans roll
Vårt mål är att allt detta blir en naturlig del av varje skolas verksamhet, och något alla blivande lärare får ta del av under sin utbildning. Skolklasser med lärare kommer till naturskolan, hur ofta skiljer stort mellan de olika naturskolorna. Under resten av året fungerar naturskolan som en resurs för läraren. Dit kan man komma på inspirationsträffar och fortbildningsdagar, eller för att låna material och utrustning. Till naturskolan kan man vända sig för att få hjälp med sin planering.
STUDIER OCH FORSKNING
Utomhuspedagogik ökar den fysiska aktiviteten
Utomhuspedagogik har rörelsen inbyggd i sitt utövande och stimulerar kreativa lärprocesser då "kroppen sätter tanken i rörelse". Gårdar med stora springytor, kuperad mark, stor biologisk mångfald och med många träd och buskar stimulerar till ökad fysisk aktivitet.
Boldeman C, Dal H, Blennow M, Wester U, Mårtensson F, Raustorp A och Yuen K
SCAMPER - förskolemiljöer och barns hälsa. Rapport 2005:3 från Centrum för folkhälsa, avdelningen för folkhälsoarbete, Stockholms läns landsting
Utomhuspedagogik sänker stressnivåerna
Nina Nelson (överläkare och docent i pediatrik vid Linköpings universitet) skriver om hur vistelse i naturen får oss att samarbeta och kommunicera bättre. Både detta och den fysiska aktiviteten minskar stressnivåerna och gör det lättare för oss att lösa problem.
Utomhuspedagogik som kunskapskälla 2007
Utomhuspedagogik ökar koncentrationsförmågan
Barn som har tillgång till stora gårdar med naturmark är friskare, leker mer variationsrikt och utvecklar bättre koncentrationsförmåga än barn i artificiella, mindre varierade utemiljöer.
Patrik Grahn Ute på dagis 1997
I SCAMPER-studien uppvisade barn i gröna miljöer färre ADHD-liknande symtom.
Outdoor environmental assessment of attention promoting settings for preschool children, Health & place 2009;15 1149-1157
Mårtensson, Bolderman, Söderström, Blennow, Englund, Grahn
I följande avhandling finns en sammanställning av aktuell forskning:
Handlingsburen kunskap - lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö
Szczepanski, Anders, Linköpings universitet (2008)
Motivationen och förståelsen blir bättre om eleverna får arbeta utomhus,
och eleverna minns bättre
Emilia Fägerstam visar i sin avhandling hur högstadieelever som fått undervisning i biologi och matematik delvis utomhus fått lika bra eller mer utvecklade resultat än dem som fått ren klassrumsundervisning. En övergripande slutsats är att eleverna som fått undervisning delvis utomhus blev mer motiverade, fick djupare förståelse och kom ihåg bättre än dem som fick ren klassrumsundervisning.
Space and Place: Perspektives on outdoor teaching and learning.
Emilia Fägerstam 2012-09-11
Eleven i centrum ger bättre resultat
En studie på flera tusen mellanstadieelever i Florida visade att elever som själva fick göra experiment och dra slutsatser fick betydligt större förståelse för naturvetenskapliga samband än elever som fick traditionell undervisning med utgångspunkt från läroboken.
The efficacy of student-centered instruktion in supporting science learning
E M Granger m.fl. Science 5/10 2012
FÖR ER SOM VILL LÄSA MER REKOMMENDERAR VI:
Barn, djur och natur, Bent Leich Madsen, Tiedlund förlag
Friluftsliv och folkhälsa, Upplandsstiftelsen
Friluftslivets pedagogik, Britta Brugge m.fl. Libers förlag
Naturkraft, Åsa och Mats Ottoson, Wahlström & Widstrand förlag
Naturpedagogik, Germund Sellgren, Ekelunds Förlag
Rör dig - lär dig, Ingegerd Eriksson, SISU idrottsböcker
Utomhusdidaktik, Lundegård, Wickman, Wohlin Studentlitteratur
Utomhuspedagogik som kunskapskälla, Dahlgren, Sjölander, Strid och Szczepanski
Våga språnget! Wynne Harlen, Almqvist och Wiksell
Och böckerna i serien Att lära in ute:
Att lära in matematik ute 2, Kajsa Molander m.fl.
Leka och lära matematik ute, Kajsa Molander m.fl.
Att lära in engelska ute 2, Lotta Carlegård
Att lära in svenska ute, Robert Lättman m.fl.
Att lära in ute året runt, Robert Lättman och Mats Wejdmark
Att lära teknik ute, Carina Brage
Att lära in ute - övningar i bakfickan, Kajsa Molander m.fl.
Leka och lära naturvetenskap och teknik ute, Robert Lättman m.fl.
Att lära in ute för hållbar utveckling, Lisa Berenfeldt m fl.
Leka och lära språk ute, Kajsa Molander m.fl.
Mer om dessa böcker hittar ni på denna hemsida eller www.naturskola.se