Rikare skärgårdslandskap
Projektet var ett samarbete mellan Världsnaturfonden WWF, Skärgårdsstiftelsen och Upplandsstiftelsen med syfte att motverka den negativa utvecklingen vad gäller utarmning av flora och fauna samt den försämrade vattenkvalitetén i projektområdet. Åtgärderna omfattade bland annat restaurering av våtmarker och tillrinnande vattendrag, restaurering av ängs, hagmarker och skogsbeten, samt specifika åtgärder för hotade arter i projektområdet. Att informera om och visa upp åtgärder som gett resultat var också en viktig del i projektet. Samarbetsprojektet startade 2014 och avslutades 2020. Läs mer om projektet här.
Nyskapad våtmark vid Kavarö. Foto: Tomas Remén Loreth
Betesmarker och naturbeteskött på Gräsö
Flera djurägare har nyligen slutat med betesdjurpå Gräsö och det vackra landskapet riskerar att växa igen. Upplandsstiftelsen har drivit ett projekt under 2017-2020 för att skapa samverkan med flera djuruppfödare och det nya bolaget Gräsö Kött AB för att få till bete i hagmarkerna igen. Tanken är att Gräsö Kött ska fungera som ett gemensamt produktionsbolag där försäljning av köttet sker. Gräsö Kött kan även arrendera betesmarker och vallar på ön och hantera vidareuppfödning av kalvar som föds av öns dikobesättningar på andra gårdar. En förutsättning är att minst ett nytt djurstall kan byggas för ungdjur. Kontakter finns med intresserade restauranger som är intresserade av Gräsöns naturbeteskött. Köttlådor kan även säljas lokalt.
Då finansiering av ett nytt djurstall inte har varit möjlig ligger verksamheten på paus sedan 2020.
Mer information finns på www.grasokott.se
Läs samverkansprojektets slutrapport här
SNOWBAL 2011–2013 (Interreg IV A)
"Saving the sea from Nutrient Overload by managing Wetlands/grasslands BALtically"
SNOWBAL var ett samarbetsprojekt mellan organisationer i Sverige, Estland och Lettland. Projektpartners var Upplandsstiftelsen, Estonian Fund for Nature och Latvian Fund for Nature. Projektet pågick i 2,5 år (juni 2011 - december 2013) och finansierades huvudsakligen av Central Baltic Interreg IV A-program 2007-2013. Projekt SNOWBAL avsåg att öka medvetenheten om hållbara metoder för att minska näringsbelastningen till Östersjön och visar att jordbruk, ekologiska funktioner, naturvård och näringsliv kan gå hand i hand.
Metod
De metoder som projekt SNOWBAL ville sprida är användandet av naturliga gräsmarker och våtmarker för att producera produkter som kött och bioenergi. Detta är ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart alternativ till att använda åkermark som plöjs och gödslas kraftigt. SNOWBALs metoder har spridits genom aktiviteter riktade till lantbrukare och entreprenörer. Metoderna har under projekttiden utvecklats och effekterna av metodernas påverkan på biologisk mångfald, minskat näringsläckage och gårdsekonomi utvärderats. Hinder som försvårar genomförandet av metoderna har också identifierats. Resultaten har spridits till andra organisationer och beslutsfattare.
Läs mer om projektet här.
Meatball 2011–2014
Jordbrukssektorn står för en betydande del av näringsbelastningen till Östersjön. Med hållbara jordbruksmetoder som kräver mindre plöjning och handelsgödsel kan näringsbelastningen till Östersjön minska samtidigt som biologisk mångfald ökar. Ett exempel är köttproduktionen som i de flesta fall sker genom att djur föds upp på stall där fodret kommer från plöjd och gödslad åkermark. Genom att istället föda upp djur på naturliga gräsmarker och våtmarksområden sommartid minskar användningen av handelsgödsel och därmed minskar övergödningen till Östersjön. Övergödningen minskar ytterligare genom att våtmarker som fångar upp näringsämnen, återskapas och sköts.
Genom samarbete med 3–5 modellgårdar/land kommer bland annat naturbetesmarker och våtmarker restaureras samt försök med långliggande vallar och bioenergi utföras. Utvärdering av gårdarnas ekonomi samt produktionsmetodernas påverkan på biologisk mångfald samt minskat näringsläckage kommer att genomföras parallellt inom projek Snowbal.
För att visa hur hållbara jordbruksmetoder kan fungera ska lantbrukare och projektpartners i Sverige, Estland, Lettland och Litauen tillsammans arbeta fram modellområden som visar jordbruksmetoder som minskar övergödningen till Östersjön på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt.
Läs mer om projektet här.
Kommunprojekt Tierp 2006–2009 (LONA)
Det lokala naturvårdsprojektet "Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker vid Hållnäskusten" pågick åren 2006-2009. Projektets syfte var att få de biologiskt och kulturhistoriskt värdefullaste markerna i hävd och att skapa långsiktiga förutsättningar för detta genom främjande av landskapsvård. Ett viktigt mål var också att öka kunskaperna om skärgårdens natur- och kulturmiljövärden samt att utveckla allmänhetens tillgänglighet till intressanta platser. Tierps kommun, Världsnaturfonden och Upplandsstiftelsen drev projektet i samverkan med andra aktörer (markägare/brukare/boende och lokala föreningar).
Ladda ner slutrapporten i dess helhet här.
Kommunprojekt Östhammar 2004–2008 (LONA)
Det lokala naturvårdsprojektet (LONA) "Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker vid kusten" pågick åren 2004-2008. Projektets syfte var att få de biologiskt och kulturhistoriskt värdefullaste markerna i hävd och att skapa långsiktiga förutsättningar för detta genom främjande av landskapsvård. Ett viktigt mål var också att öka kunskaperna om skärgårdens natur- och kulturvärden samt att utveckla allmänhetens tillgänglighet till intressanta platser och företeelser. Östhammars kommun, Världsnaturfonden WWF och Upplandsstiftelsen drev projektet i samverkan med andra aktörer (markägare/brukare/boende och lokala föreningar). Ladda ner slutrapporten i dess helhet här.
Kulturmarksvård, länken mellan människa och natur 2004–2006 (Interreg IIIA)
Projektet "Kulturmarksvård, länken mellan människa och natur" syfte var att verka för en bestående skötsel av skärgårdens kulturlandsskap. Projektet var ett samarbete mellan Sydvästra Finlands miljöcentral, Upplandsstiftelsen, Centrum för Biologisk mångfald (CBM) vid Sveriges lantbruksuniversitet och Ålands hushållningssällskap och pågick åren 2004-2006. Ladda ner slutrapporten i dess helhet här.
Skärgårdens kulturmarker 2001–2004 (Interreg IIIA)
Projektet Skärgårdens kulturmarker verkade i sydvästra Finlands skärgård, och i Upplands och Södermanlands kustområden och skärgårdar. Projektet arbetade för att öka kunskapen om de speciella natur- och kulturvärden som finns i skärgårdens kulturlandskap samt för att inspirera markägare till att sköta värdefulla områden. Projektet var ett samarbete mellan Sydvästra Finlands miljöcentral, Upplandsstiftelsen, Centrum för Biologisk mångfald (CBM) vid Sveriges lantbruksuniversitet och Södermanlands länsstyrelse och pågick åren 2001-2004. Ladda ner slutrapporten i dess helhet här.
Iståndsättning och vård av ängsmarker i Finland, Sverige och Estland 2001–2004 (EU Life Nature)
Projektet "Iståndsättning och vård av ängsmarker i Finland, Sverige och Estland" var ett samarbetsprojekt mellan Upplandsstiftelsen, Norrtälje Naturvårdsfond, Länsstyrelsen i Uppsala, Världsnaturfonden WWF i Finland och Sverige, samt Estlands naturvårdsfond. Projektet finansierades till drygt hälften genom medel från EU:s LIFE-Nature fond. Ett antal utvalda områden med europeisk bevarandestatus, s.k. Natura 2000-områden, ingick i projektet. I Uppsala län är ingick områdena: Kallriga naturreservat, Rävsten, Fagerön naturreservat, Eriksdal-Lönnholmen (Gräsö), och Ängskär-Bondskäret naturreservat. Projektet startade 2001 och avslutades 2004.