Våtmarker

Vatmark_Kavaro_ToL.JPG
Kavarö våtmark i maj. I det grunda vattnet växer gäddyngel till sig innan de vandrar ut till kusten. Foto: Tomas Loreth Remén

Tre fjärdedelar av alla våtmarksområden har försvunnit från södra Sveriges jordbruksområden de senaste 200 åren på grund av omfattande utdikningar. Därmed har man förlorat en av naturens renande funktioner och många arter har förlorat sina hem.

Vegetationsrika våtmarker bromsar upp vattnet och fungerar som vattenrenare (och näringsfällor) för främst kväve och fosfor. Våtmarker värms upp tidigt på våren och producerar mat åt många insekter, groddjur, fiskar och vattenfåglar. Våtmarker har även ett stort värde för landskapsbilden och för friluftslivet.

Upplandsstiftelsen arbetar aktivt med åtgärder i våtmarker, främst vid kusten. Syftet är att skapa/återskapa denna typ av miljöer till nytta för biologisk mångfald och fiskreproduktion samt minska näringsläckaget till Östersjön. Åtgärderna är helt beroende av alla de markägare som upplåter sina marker för naturvården. Arbetet har finansierats via medel från Världsnaturfonden WWF, LONA, LOVA, Landsbygdsprogrammet och Havs- och vattenmyndigheten och flera av åtgärderna har genomförts i samarbete med Sportfiskarna och Länsstyrelserna i Uppsala och Gävle.

Under 2021 kommer vi att fortsätta att arbeta med fler våtmarksprojekt och hjälpa till med rådgivning till markägare kring våtmarker. Hör av er om ni är intresserade av att anlägga en våtmark!

Pågående arbete

Vid Ledskär har en större våtmarksområde återskapats. Stora arealer av vass och alsly har frästs. För att göra markerna fuktigare under våren kommer vatten att pumpas in från diket som avvattnar området. Detta medger en ökad fisklek i delar av området vilket gynnar skräntärnans och andra utpekade arters födosök såväl som det angränsande kustområdets ekosystem. För att möjliggöra att vuxen lekfisk kan nå området samt att yngel kan ta sig ut anläggs en bäckfåra, ett s.k. omlöp, som låter det vattnet som silas genom markerna att mynna ut i diket och vidare ut mot kusten. Åtgärderna omfattar 18,5 ha. Arbetet finansieras via LONA våtmark och Världsnaturfonden WWF samt Postkodlotteriet.

GolSkaten2016_FH.JPG

Omlöp som ska leda in lekvandrande fiskar från kusten upp på de översvämmande fuktängarna på våren. Foto: Tomas Loreth Remén

Vid Nerhammaren i Hargsån, som tillhör Hargs bruk, byggdes stora delar av det omlöp som kommer att ge lekvandrande fisk tillgänglighet till ett helt åsystem med över 40 ha våtmark och flera kilometrar med skogsbäckar när det tas i bruk under våren 2021. Ån har varit stängd för passage i över 350 år. Även en strömsträcka på 150 meter nedströms omlöpet återskapades. Direkt efter färdigt arbete sågs havsöring gå upp och leka på det nyanlagda lekbottnarna. Dessutom noterades den rödlistade arten nejonöga som nu får bättre chans att klara sig. Arbetet sker i nära samarbetet med Hargs bruk AB, Sportfiskarna och finansieras via LOVA-medel, Världsnaturfonden WWF och Postkodlotteriet. 

Montering_fiskfalla_Kavaro_MichaelSoderman.jpg

Nedströms omlöpet vid Nerhammaren har en strömsträcka biotopvårdats. Grus, sten och block har tillsammans med död ved återförts till vattendraget för att gynna det akvatiska livet i ån. Foto: Tomas Loreth Remén

Vid Öster-Mörtarö, nordöstra Gräsö, har en våtmark på 4 ha återskapats. Nu finns möjlighet för bland annat gädda att finna nygamla lekområden under vårens översvämningar. Ett omlöp har anlagts och området har huggits ur och frästs för att återskapa betesmarkerna för att kor åter ska kunna beta när vattnet runnit undan till försommaren. Betesdjur är en förutsättning för att våtmarken ska ha kvar sin funktion även på lång sikt. Arbetet finansieras via medel från Upplandsstiftelsens samarbetsprojekt med Världsnaturfonden WWF och Postkodlotteriet.

Stefjarden_frasning_ToL.JPG

En våtmark på Gräsö, vid Nybygget nära Öster-Mörtarö, har biotopvårdats. Till våren kommer vattnet att dämmas kvar så att gädda från kusten kan vandra upp föra att leka på de översvämmade markerna. På bilden läggs en ventil in i diket för att möjliggöra att vattnet kan hållas kvar under våren för att sedan släppas ut till försommaren. Förhoppningsvis kommer kor kunna beta området för att se till att det hålls öppet. Foto: Tomas Loreth Remén

Nedströms Fiskarfjärden i Kallriga naturreservat har en våtmark restaurerats genom fräsning av vass och alsly för att underlätta för betesdjuren att hålla området öppet. Samtidigt har en låg vall anlagts för att kunna bibehålla lågvatten något längre på våren och att partiella vandringshinder för fisk har åtgärdats. Restaureringen omfattar 4,5 ha men tillgängliggör även vandring till Fiskarfjärden med totalt 55 ha våtmarksområde. Arbetet finansieras via Upplandsstiftelsens samarbetsprojekt med Världsnaturfonden WWF och Postkodlotteriet.

Skrevtrask_Graso_ToL.jpg

Fräsning av våtmarken i Kallriga naturreservat. Genom att fräsa de igenväxta markerna från tät vass och alsly kommer korna kunna lättare hålla nere vegetationen vilket gör det lättare för abborre och gädda att vandra upp och leka i området. Foto: Tomas Loreth Remén

I naturreservatet Östra Tvärnö fortsätter arbetet med att restaurera den igenväxta våtmarken Träsket som tidigare hette sjön Lagnan. Det djupa dike som avvattnat våtmarken har lagts igen så att nivån i den tidigare sjön har återställts och vattnet rinner numera ut genom den ursprungliga åfåran som legat torr i snart ett sekel. Till våren kan gädda och abborre åter vandra upp för lek. Kring våtmarken har gran och alsly huggits ut så att korna kan beta strandzonen. Våtmarken är totalt 3,5 ha. Arbetet finansieras via medel från Landsbygdsprogrammet samt genom Upplandsstiftelsens samarbetsprojekt med Världsnaturfonden WWF och Postkodlotteriet.

 

Vi kan ge våtmarksrådgivning

Funderar ni på att anlägga en våtmark? Vi kan komma ut på ett rådgivningsbesök. Då tittar vi på om det tänkta området kan vara en lämplig plats för anläggning eller restaurering av en våtmark och om det skulle leda till höga naturvärden och/eller minskat näringsläckage. Om det är fallet försöker vi hjälpa er vidare med ert projekt.

Kontakt

Tomas Loreth Remén