Många områden som är viktiga för kustlevande fisk att vandra upp och leka i om våren har försvunnit eller kraftigt försämrats. Det är till stor del en följd av dikning och bortledningen av vatten för att skapa förutsättningar för jord- och skogsbruk. Detta påverkar inte bara de fiskarter som är beroende av dessa miljöer för lyckad lek utan även hela ekosystem.
I Björns skärgård finns Östersjöns största koloni av den hotade skräntärnan. Genom att förse fåglar med sändare har bland annat viktig information om deras födosöksbeteende erhållits. Det visar att de fångar sin föda, som består av fisk, på andra platser än i just Björns skärgård. Skräntärnans födosökande sträcker sig över stor del av kusten och kustnära våtmarker och sjöar.
Detta projekt syftar till att skapa fungerande reproduktionsområden för kustlevande fisk. Stärkta lokala fiskpopulationer genom att skapa våtmarker med fria vandringsvägar till havet gynnar fiskätande fåglar som skräntärnan men även andra skyddsvärda arter såsom salskrake, havsörn, fiskgjuse, fisktärna och silvertärna samtidigt som viktiga våtmarksmiljöer återskapas. Dessutom gynnas även de många insektsarter som är knutna till våtmarksmiljöer och groddjur.
Hävd genom bete är en viktig faktor för att naturvårdsåtgärder kopplade till våtmarker ska fungerar även på lång sikt. Betet förhindrar igenväxning och skapar förutsättningar för ett rikt fågel- och växtliv samtidigt som det bidra till bra lek- och uppväxtmiljöer för de fiskar som leker i våtmarkerna.
Tillsammans med berörda mark- och djurägare återskapas dessa våtmarksmiljöer längs Upplandskusten. Åtgärder kan vara att kvarhålla vatten längre i landskapet, skapa fria vandringsvägar för upp- och nedvandring för både lekfisk och yngel till våtmarker och sjöar med förbindelse till havet, hävda områden knutna till våtmarker som annars växer igen.
Omlöp vid våtmarken Gölarna, Hållnäs.