Kort om EU:s restaureringslag och restaureringsplanen
Restaureringslagen är beslutad av EU och syftar till att alla EU-länder förbättrar naturens biologiska mångfald. Det ska göras genom att naturen restaureras, det vill säga att marken antingen återställs till hur den var tidigare och blir mer ”naturlig” eller att den renoveras så att den blir bättre ur ett ekologiskt perspektiv. Restaurering kan vara såväl aktiv, dvs göra fysiska åtgärder, eller passiv, dvs skydda mark (oftast skog).
Restaurering kan göras på många olika sätt och därför tar varje land fram en plan för hur arbetet ska gå till. Upplandsstiftelsen är en av många organisationer som ger förslag till restaureringsplanen i Sverige. Planen spänner över många områden och Upplandsstiftelsen är främst med i processen för områdena jordbruksekosystem, limniska miljöer och skog.
Hur bidrar Upplandsstiftelsen till de olika processerna?
Jordbruksekosystem
Maria Hoflin är med i processen för jordbruksekosystem. Där ingår hela jordbrukslandskapet med åkermark, bete och pollinerare. Hon har en lång lista med åtgärder som hon lämnat in, baserat på erfarenheter inom Roslagshagar. En förutsättning är att det avsätts mer pengar till restaurering av naturbetesmarker och skötsel av dessa, exempelvis i form av höjda miljöersättningar. Åtgärderna måste också gynna jordbruksföretagen.
-Vi måste ha kvar våra jordbruk som har betesdjur, nedläggningen måste upphöra. Därför måste förslagen gynna naturen och jordbruksföretagen så att de kan bli mer lönsamma. Yngre generation måste kunna ta över jordbruken.
Maria nämner bryn – alltså marken mellan åker och skog – som en bortglömd resurs. Hon har föreslagit att det införs en ersättning för att hålla bryn mellan åker och skog öppna och artrika.
– Bryn kan vara blomrika marker, jätteviktiga för pollinerare, och där finns ofta träd med bär som är bra för fåglar. Brynen är även viktiga spridningskorridorer i landskapet för många arter.
Vad kan man göra som privatperson? Maria säger att alla som äger en bit mark kan göra saker som gynnar den biologiska mångfalden. Hon har många förslag på åtgärder, som att anlägga en bit slåtteräng i stället för gräsmatta och att inte låta sina marker växa igen.
-Hör med lantbrukare om de vill arrendera marken, hålla den öppen och betad. Man kan själv hålla brynen öppna genom att röja bort gran och sly och gynna buskar och lövträd som får blommor och bär. Slåttra gärna gräset med röjsåg eller lie för att få fin flora. Kom ihåg att räfsa ihop och ta bort det som slagits.
Mer läsning: Debattartikeln i lantbrukstidningen ATL, skriven tillsammans med Världsnaturfonden WWF, Coop Östra och Naturbetesköttföreningen, om restaureringsplanen och det underlag som tagits fram i dialog mellan många olika aktörer och som rör bland annat utformningen av jordbrukslandskapet.
Limniska system
Tomas Loreth Remén är med i processen för limniska system, det vill säga restaurering av vattendrag, sjöar och våtmarker.
-Vi bidrar genom att vi har stor erfarenhet i faktiskt restaureringsarbete, framför allt inom våtmarks och vattendragsrestaurering. Vi vet hur projekt kan genomföras och vi vet vilka farthinder som finns. Vad är det som gör att projekt inte kan genomförs? Det kan vara lagstiftning, finansiering eller ett behov av stöd. Man talar om att ett sådant stöd skulle kunna uppnås i ett nationellt kompetenscentrum där man samlar erfarenheter. Här kan vi bidra.
Vad kan man göra som privatperson? Tomas säger att med tanke på att nästan alla förekomster av sötvatten i länet, som bäckar och våtmarker, är påverkade av oss människor kan den som har mark med vatten gärna försöka återskapa värden knutna till de här miljöerna.
-Det kan handla om att höja utlopp eller trösklar från våtmarker och sjöar så vattnet stannar kvar längre i landskapet, låta bli att rensa vattendrag på död ved om det inte skapar problem och spara träd i kantzoner.
Skog
Cajsa Björkén är med i processen för skog. Här är skyddet av skog centralt men även naturvårdande insatser, följt av rådgivning. Upplandsstiftelsen bidrar med den praktiska aspekten.
-Vi har ett hands-on-perspektiv, med vår långa erfarenhet av att jobba praktiskt med sådant som konkret kartläggning och att sköta skyddsvärda skogar på bästa sätt. Det är viktigt i processen att ha med olika perspektiv och kompetens, från policyfrågor till de som är ute på fältet.
Dessutom är Upplandsstiftelsens erfarenheter med ekologisk landskapsplanering, ELP, värdefulla.
-Hur man ska kunna jobba mer med landskapsperspektivet i landskap med stor potential och höga naturvärden – och med olika markägare och intressenter som kan samverka. Här har vi mycket erfarenhet.
Vad kan man göra som privatperson?
-Enskilt viktigaste om du är en skogsägare, är att ta in flera perspektiv. Det kan finnas andra värden än att avverka sin skog. Du kan få ersättning för att bevara och skapa naturvärden genom olika avtal och stöd, exempelvis miljöstöd för skogsbete eller ersättning för formellt skydd av skog. Var nyfiken på din skog; vilka arter som finns där och bor där och hur den skulle kunna skötas på bästa sätt för att leverera så mycket som möjligt. Vi vill gärna belysa att det finns andra ekosystemtjänster än timmer och pappersmassa som din skog kan leverera.
Du hittar mer information om restaurering på Naturvårdsverkets hemsida.
