Vart femte år presenteras en ny rödlista – den senaste släpptes nu i veckan. Inför årets rödlista har tillståndet bedömts för över 23 000 arter. Av dessa har 5 217 arter hamnat på rödlistan – en ökning med 10 % från förra rödlistan 2020. Rödlistan är till hjälp för Upplandsstiftelsens arbete för arter och naturmiljöer.
-Rödlistans arter hjälper oss att identifiera värdefulla naturmiljöer, och ger oss ett stöd i att prioritera våra insatser. I bästa fall får vi ett positivt kvitto på att vårt arbete går i rätt riktning, om vi ser att en art vi haft stort fokus på blir mindre hotad, eller till och med kan lämna rödlistan, säger Upplandsstiftelsens naturvårdschef Nic Kruys.
En ny rödlista presenteras vart femte år och redovisar risken för att enskilda arter av djur, växter, svampar och alger ska försvinna från Sverige. Bedömningen görs av SLU Artdatabanken i samarbete med över 100 experter. Inför årets rödlista har tillståndet bedömts för över 23 000 arter. Av dessa har 5 217 arter hamnat på rödlistan – en ökning med 10 % från förra rödlistan 2020.
Rödlistan fokuserar på hur det går för arterna – om de minskar, ökar eller har stabila populationer. Det betyder att en “vanlig” art i vår natur kan bli rödlistad om populationen minskar kraftigt. På samma sätt kan en relativt ovanlig art hamna utanför rödlistan om den har en stabil eller ökande population.
Rödlistan tas fram nationellt, och det finns ingen särskild rödlista per län. Men den är ändå ett viktigt stöd för det lokala och regionala arbetet med naturvård.
Några nedslag bland rödlistade arter i Uppsala län
Bland de rödlistade arterna i Uppsala län finns såväl positiva som negativa trender. Här är några av dessa.
Bombmurkla. Svampen går från sårbar till starkt hotad. En bidragande faktor till minskningen är att skalbaggen granbarkborre slagit ut granarna i skogarna där bomburklan trivs.
Kalkbarrskogssvamparna violgubbe, fjällfotad fingersvamp, gyllenfingersvamp, spricktaggsvamp, koppartaggsvamp, går alla från sårbara till starkt hotade. Kalkbarrskogar är en livsmiljö som vi har ett särskilt ansvar för i Uppsala län och förändringarna i rödlistan speglar hur dåligt det går för den här skogstypen. Största hotet är avverkning av kalkbarrskog.
Cinnoberbaggen går från starkt hotad till sårbar. Detta är ett steg i rätt riktning. Arten verkar sprida sig och har ett starkt fäste runt Uppsala, där Upplandsstiftelsen tagit fram förslag på områden som är lämpliga för arten.
Havsörn och utter lämnar rödlistan! Framgångssagan för dessa arter hänger starkt ihop med minskningen av miljögifter. Numera är det ovanligt att inte se havsörn under en dagstur vid Upplandskusten. Uttern ökar och har till exempel blivit vanligare i Björns Skärgård.
Svartfläckig blåvinge går från nära hotad till sårbar. Tyvärr är trenden för dagfjärilarna överlag negativ, och 38 % av arterna är nu rödlistade. Svartfläckig blåvinge är en fokusart för Upplandsstiftelsen i odlingslandskapet runt Hjälstaviken. Många fjärilsarter gynnas av att naturbetesmarker och slåtterängar fortsätter att skötas.
Kortfakta om rödlistan
De rödlistade arterna delas in i sex olika kategorier:
- Nationellt utdöd (RE)
- Akut hotad (CR)
- Starkt hotad (EN)
- Sårbar (VU)
- Nära hotad (NT)
- Kunskapsbrist
Kategorierna CR, EN och VU utgör tillsammans det som kan kallas hotade arter. Arter som inte bedöms som rödlistade kategoriseras som livskraftiga (LC)
Läs mer om rödlistan hos SLU artdatabanken
