Väddnätfjärilen ser ut att stortrivas vid Tenasjön. Årets inventering visar att fjärilens larvkolonier har nått nytt rekord: 117 kolonier har räknats.
Väddnätfjärilen hittades på ängen vid Lilla Tena intill Tenasjön första gången sommaren 2010. Fjärilsexperter besökte då ängen för att leta efter den sällsynta och hotade fjärilen ängsskäreplattmal. Den hittades, tillsammans med andra fjärilar som violettkantad guldvinge, liten bastardsvärmare och makaonfjäril. Glädjande nog hittade man dessutom den i hela Europa hotade väddnätfjärilen.
Den hösten visade inventeringen 17 larvkolonier. Sedan dess har Upplandsstiftelsen varit del i att ängen slagits och inventerats varje år och antalet kolonier har ökat stadigt.
Glädjande nog visade inventeringen i augusti 2026 hela 117 larvkolonier och att nya partier av slåtterängen koloniserats. På 16 år har väddnätfjärilen alltså gått från 17 till 117 kolonier!
Naturvård och fjärilen
Upplandsstiftelsen har, i samverkan med Länsstyrelsen, skött ängen genom slåtter som utförts sent på säsongen så att fjärilens larver hinner utvecklas tillräckligt. Fjärilen lever på växten ängsvädd och på sensommaren gör fjärilen ett spinn på växtens blad, alltså ett slags kolonier med larver av väddnätfjäril. Senare på hösten kryper larverna ner i marken för att sedan åter besöka väddbladen och äta upp sig på våren inför förpuppning och kläckning till ny fjäril som sedan flyger i juni månad.
Inventeringar på ängen intill Tenabadet
År 2010: Väddnätfjärilen hittas på ängen första gången. 17 larvkolonier räknas.
År 2021: minst 45 larvkolonier
År 2025: 85 larvkolonier
År 2026: 117 larvkolonier. Nya partier av slåtterängen hade koloniserats.
Kraftledningsgator ersätter slåtterängarna
Väddnätfjärilen förekommer idag främst i kraftledningsgator. Kraftledningsgator, liksom vägkanter, är de miljöer som idag har störst chans att utveckla en flora som liknar de gamla slåtterängarna som idag nästan helt försvunnit och ersatts av vallodlingar. Därför är det extra roligt att fjärilen finns kvar på en slåtteräng i Uppland.
Själva växten ängsvädd som är helt avgörande för fjärilens överlevnad är också en bra nektarväxt för många andra fjärilar, humlor och bin. Fjärilen är klassad som sårbar och är en så kallad Natura 2000-art som omfattas av EUs art- och habitatdirektiv.
Besök platsen
Ängen är lätt att besöka och ligger intill Tenabadet där det finns parkering. För den som vill passera platsen till fots så ligger ängen där Upplandsleden etapp 21 och Upplandsleden etapp 22 möts.
Pressmeddelande den 10 september 2026: Lyckat naturvårdsarbete – väddnät ökar
