Ungdomar upptäcker och lär sig om Fyrisån vid en station längs ån.

Johan Lindell undervisar gymnasieelever högst upp i fågeltornet vid Övre föret, under Fyrisåvandringen.

Risken med utomhuspedagogik: en gladare generation

En spaning från Upplandsstiftelsen. Hur många positiva effekter kan utomhuspedagogiken ha på barn och unga? Johan Lindell som är biolog och utomhuspedagog på Upplandsstiftelsen tar oss med till sin barndoms skolgård och tillbaka. Han nystar i om utomhuspedagogik kan göra något så enkelt – men viktigt – som att skapa glädje. 

På min barndoms skolgård har eleverna just fått lunchrast och prat och skratt fyller vårluften när elever strömmar ut för att leka. Fotbollsmatchen är snart i gång, andra leker kurragömma i buskarna och en ekorre hoppar nyfiket mellan träden. Det är lätt att drömma sig tillbaka och lägga ett rosa skimmer över den friska luften, den fysiska aktiviteten och det sociala samspelet som var en del av utevaron. Allt var verkligen inte bättre men jag tror att upplevelserna ute stärkte barns välmående och utveckling.

Tillbaka i verklighetens 2025 är skolbarnens förutsättningar onekligen annorlunda. Många barn (de flesta?) tar sig fortfarande utomhus på rast men konkurrensen från skärmarna är stenhård, både under och efter skoltid. Det lämnar mindre plats för utelek, luft i lungorna och närkontakt med naturen i vardagen. Desto mer tid ägnas framför skärmar där en storm av information pockar på uppmärksamhet. Det skapar en tillvaro med bitvis oanade och komplexa följdeffekter, tills mönster utkristalliserar sig.

Exempelvis visar en ny studie från Hälsohögskolan vid Jönköping University att ungdomar med mycket skärmtid mår sämre både fysiskt och psykiskt. Forskarna rapporterar om problem som sömnsvårigheter, stillasittande beteende och ökad stress. Resultaten är i linje med många andra studier och Folkhälsomyndigheten presenterade hösten 2024 nya rekommendationer för att begränsa skärmtiden till 2–3 timmar per dag för att skydda ungas hälsa. Ett välkommet steg i rätt riktning om du frågar mig.

Vad mår människor bra av och vad bör vi rimligen premiera i stället för skärmtid och stillasittande? Finns svaret bland skolbarnen år 1985? Om det vore så enkelt.

Ändå kan vi med säkerhet anta att vissa förändringar skulle ge positiva hälsoeffekter för dagens barn och unga. Tillgång till natur och aktiviteter utomhus har visat sig ha många fördelar för barns hälsa och välbefinnande. Folkhälsomyndighetens rapport Grönskans kvaliteter och barns hälsa, visar att vistelse i gröna miljöer kan minska stress, förbättra koncentrationen och främja fysisk aktivitet hos barn.

Skolan har en oerhört viktig roll i barns utveckling och även ganska små förändringar kan ge goda effekter. Skulle vi kunna öka tillgången till natur och uteaktiviteter i skolan – för att främja barns sociala hållbarhet – och samtidig tillgodose en utvecklande pedagogisk lärandemiljö?

”Naturen är ett utmärkt klassrum!” säger Petter Åkerblom som är en av forskarna bakom rapporten Klassrum med himlen som tak. Åkerblom berättar att när en del av undervisningen flyttar ut ökar elevernas skolprestationer samtidigt som naturkontakten är bra för grundskoleelevernas hälsa och välbefinnande – liksom för deras personliga och sociala utveckling. Han går så långt som att säga: ”I förlängningen stärks både självkänsla, impulskontroll, kreativitet och samarbetsförmåga.” Även studien Poängen med lärande utomhus: pedagogiska perspektiv belyser de pedagogiska fördelarna med utomhuslärande och hur det kan förbättra elevernas koncentration och motivation.

För att integrera utomhuspedagogik i skolornas verksamhet krävs samarbete och engagemang från skolledare och kommuner. Lärare har redan en lång lista av måsten och tuffa krav på sig och utrymmet för förändringar är litet. Utomhuspedagogiken behöver integreras på ett sätt så att den blir en möjlighet och inte en belastning. Rapporten Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan från Naturvårdsverket är därför intressant då den betonar vikten av att skapa gröna skolgårdar och dra nytta av skolnära naturområden för att främja barns hälsa och lärande. Med fler utomhusaktiviteter tar skolorna ett viktigt steg mot en hälsosammare och mer inspirerande lärmiljö för eleverna.

När vi gör rörelse, lek och lärande i naturmiljöer möjligt, hjälper vi till att sätta goda utevanor samtidigt som vi drar pedagogiska vinster. Det enda vi riskerar är att tillsammans skapa en hälsosammare och gladare generation.

Mer om utomhuspedagogik

Kontakta Johan Lindell

Naturen som klassrum för alla åldrar.