Vikar med en undervattenströskel i mynningen genomgår flera successionsstadier som benämns förstadium till flada, flada, gloflada och glo.
-
Ett förstadium till flada är en exponerad vik med gott vattenutbyte med omgivande fjärdar. Mynningsområdet är relativt djupt och öppet. Bladvass och olika sävarter växer längs stränderna men endast i mindre omfattning och i skyddade lägen.
-
En flada har i regel ett mer begränsat vattenutbyte och en tydligare tröskel. Vegetationen i de skyddade områdena är mer omfattande.
-
En gloflada har ett mycket begränsat men kontinuerligt vattenutbyte. Mynningen är grund och tröskeln igenvuxen. Vass och säv växer längs stränderna.
-
En glo är i princip helt avsnörd från omgivande vatten och vattenutbyte sker endast vid högvatten eller kraftig blåst då vatten sköljer in i viken.
Grunda vikar är mycket produktiva och hyser en stor biologisk mångfald. Exempel på typisk undervattensvegetation i dessa miljöer är havsnajas, nate- och slingeväxter samt kransalger. Ofta är vegetationen mycket riklig vilket ger en god lek- och uppväxtmiljö för fiskyngel. Många arter som till exempel abborre och gädda behöver växter eller alger att fästa sin rom på. När ynglen sedan kläcks fungerar vegetationen bland annat som skydd mot rovdjur så de växande larverna kan frodas och äta i lugn och ro.
Födan för fisklarver består till att börja med av växt- och djurplankton. När de vuxit till sig övergår de sedan till smådjur och insektslarver som också lever i vegetationen. En av grunderna till den höga biologiska mångfalden i grunda vikar är att de värms upp snabbt tidigt på våren. Då vattenutbytet är begränsat kan en grund vik under april och maj månad vara ca tio grader varmare än utanförliggande vatten. Detta bidrar till att produktionen av fiskynglens mat, det vill säga plankton, startar tidigt och ger ynglen ett försprång i tillväxt jämfört med de som kläcks i djupare vattenområden som fjärdar och det öppna havet. Tillväxten är sedan direkt kopplad till överlevnaden från yngel till vuxen fisk.
De grunda vikarna har också en stor betydelse för många djur ovan vattenytan. Till exempel är de uppväxtplatser för insekter och många fåglar har dessa lokaler som mat- och rastplats under flyttperioden.