Området omfattar ca 12 000 ha vilket utgör en stor del av avrinningsområdet till sjön Vällen. Landskapet domineras av skogsmark och skogsbrukets inverkan på landskapet har av den anledningen stått i fokus. Området har inventerats ur olika aspekter. Egna insatser liksom företrädare för markägare och myndigheter har kombinerats med experter och ideella naturvårdare. Ambitionen har varit att få en god kännedom om så många organismgrupper som möjligt.
Projektet syftar till att bevara och utveckla den biologiska mångfalden vid sjön Vällen. Landskapet kring Vällen är en trakt med stora naturvärden och ett rikt växt- ooch djurliv. Här finns arter och miljöer som saknas eller är sällsynta i övriga landet och deras utvecklingen i denna del av Uppland är av nationell betydelse.
Viktiga naturvårdsfrågor
Här är några viktiga naturvårdsfrågor som bildar utgångspunkt för vårt arbete i Vällenområdet:
• Markerna kring sjön Vällen ofta av storblocka omväxlande med fuktiga och blöta områden. Det har gjort
att skogen varit svår att bruka och skogslandskapet har till sen tid haft ett ovanligt stort inslag av
naturskogar. Då de är avverkningsmogna har arbetet med att skydda sådan naturskog genom
reservatsbildningar varit högt prioriterat.
• De flesta sjöar och många sumpskogar och kärr är påverkade av olika dikningsprojekt. En viktig del i
arbetet vid Vällen har varit att hitta sumpskogar och kärr som ännu är någorlunda intakta och skydda
dessa som naturreservat.
• Många växter och djur är knutna till gamla lövträd. Skogsbruk och igenplantering av ängs- och
hagmarker har missgynnat många arter. En viktig uppgift är att rädda de gamla lövträd som finns kvar
genom att de frihuggs.
• Aspen har tillsammans med ädellövträden ett särskilt värde i detta landskap. En stor potential finns här i
form av unga lövskogar om de får utvecklas. Detta står ofta i konflikt med skogsvårdslagen och allmän
uppfattning om skogsvård. I norra Vällen finns också Sveriges sannolikt största inslag av lind i
skogslandskapet.
Uppföljningar genom olika inventeringar i området har visat att flera sällsynta arter som tretåig hackspett och svartoxe fortfarande minskar trots att många naturreservat bildats under senare tid vid Vällen.