Väddnätfjärilen är på tillbakagång i stora delar av Europa och är därför en art som finns med i EU:s art- och habitatdirektiv. I Sverige finns den nu kvar i östra Mellansverige, Öland och Gotland. Väddnätfjärilens larver lever på ängsvädd som förekommer i fuktig-frisk ängsmark. Väddnätfjärilen fanns förr på skogsängar och älvängar men genom de förändringar som skett i landskapet har den fått söka sig till helt nya miljöer såsom kraftledningsgator, blomrika hyggen och vägkanter.
Upplandsstiftelsen har under lång tid arbetat med att försöka rädda väddnätfjärilen kvar i landskapet. Vi sköter ett par områden där den fortfarande finns kvar på gamla slåtterängar, vid Tenabadet i Heby kommun samt Komossängen i Älvkarleby. På Komosängen återinförde vi den i början på 2000-talet då inventeringar visat att den försvunnit från denna lokal.
I arbetet med väddnätfjärilens miljöer har vi haft samverkan med de som sköter kraftledningsgator såsom Vattenfall och Svenska kraftnät, liksom stora skogsbolag som StoraEnso och BillerudKorsnäs. För några år sedan (år 2016) tog Upplandsstiftelsen fram en plan på uppdrag av Länsstyrelsen, se rapport till höger. Den rör Älvkarleby kommun där flertalet av länets förekomster av fjärilen ligger. Planen pekar ut särskilt viktiga områden där fjärilen ännu finns kvar eller sådana som har potential att bli nya lokaler. Arbetet har bekostats av Länsstyrelsen särskilda medel för hotade arter.
Under 2018 gjorde stiftelsen en större insats på en nyupptäckt lokal i samverkan med berörd markägare och med stöd från Länsstyrelsen, se pdf-rapport. till höger. Åtgärderna ska nu följas upp och utvärderas.
Läs mer om arbetet i rapport om Nedre Dalälven här.