ATT LÄRA IN UTE
Genom att använda naturstudier i utemiljö som en pedagogisk metod istället för att bara se naturen som ett objekt att studera inom ämnesramen biologi, öppnas nya möjligheter att utveckla gruppen och individerna i ett helhetsperspektiv. Elevens förmåga att fungera i grupp utvecklas mer i en utesituation där gruppen löser olika uppgifter självständigt än i en normal klassrumssituation. Elevens förmåga att tillgodogöra sig fakta och bearbeta dessa så att kunskap uppstår, fungerar också bättre i utemiljön närmare verkligheten. En elev som följer med en fiskare på en riktig fisketur får en mycket mer fördjupad kunskap och förståelse för fiskenäringen än en elev som läst sig till motsvarande kunskap i böcker.
Det handlar om arbete med att lära in ute - i motsats till att lära ut inne. Ett elevaktivt och undersökande arbetssätt är en förutsättning.
Ledmotivet är att hjälpa eleverna att utveckla en relation till naturen genom att utgå från naturkänsla förvärvad genom vistelse i naturen. Naturen dvs ute-miljön, täcker hela skalan från skolgård till urskog. Ett annat ord är landskapet, dvs produkten av samspelet mellan natur och kultur (människans bruk av naturen). Att läsa sig till teoretisk kunskap om naturen, kan aldrig ersätta denna naturkänsla även om detta förstås är ett viktigt och nödvändigt komplement, som också känns mer motiverat när nyfikenheten har väckts.
I ett längre perspektiv kan den förvärvade naturkänslan öka elevernas kunskap om, förståelse för, insikt i och engagemang för natur och miljö på alla nivåer.
För att förklara detta kan man utgå från en enkel modell, i form av en triangel - eller pyramid. Den kan användas som ett underlag för att diskutera hur eleven utvecklar sina kunskaper och värderingar inom området natur och miljö, för att med tiden kunna ta sitt ansvar för vår gemensamma framtid.
Innan vi går vidare ska vi definiera ett mål för fostran i natur - och miljöfrågor som täcker så många aspekter som möjligt. Ett sådant mål kan sammanfattas i begreppet "NATURKÄNSLA" - som innefattar både kunskap i traditionell, akademisk betydelse och en djupare dimension av förståelse för naturen och dess förutsättningar som är svår att fånga i ord och mening. Med målet definierat kan man säga att triangeln, som en pilspets, siktar mot "NATURKÄNSLA".
Vara i och njuta av
Basen i en pyramid/triangel är oerhört viktig. Basen för all verklig naturkänsla - och alltså även förståelse för miljöfrågor - är lika viktig! Basen för att kunna utveckla en sund naturkänsla måste vara att lära sig att "Vara i och njuta av" naturen. Det är självklart att man inte kan förvärva naturkänsla bara genom att läsa i böcker, utan man måste också vistas i naturen. För att en person ska klara detta på egen hand krävs träning så att den lär sig hur man ska gå tillväga för att klara av de grundläggande behoven, att hålla sig varm, mätt, torr och trygg, vilket ju är en förutsättning för att kunna börja ta emot fakta och bearbeta kunskaper på en högre, abstrakt nivå.
Se och upptäcka
När en person som är ute i naturen inte längre behöver använda en stor del av sin hjärnas kapacitet för att bearbeta huttrande, hungerkänslor, blöta fötter eller rädsla för okända ljud öppnas ett fantastiskt fönster mot omvärlden. I den situationen vaknar upptäckarglädjen och man kan på riktigt börja ta emot fakta från och bearbeta det man upplever i omgivningen. Det är även viktigt att tänka på att det handlar om alla sinnen - så att man inte fastnar i "utbildningsfällan": "sanningen är något som man läser sig till". Det är förstås nödvändigt att föregående steg i pyramiden finns med, annars är det risk att känslan försvinner.
Förstå sammanhang
Med ett annat uttryckssätt skulle man här kunna använda ordet ekologi i stället för sammanhang, men det kan leda in på fel spår - nämligen ekologi som en vetenskap, det vill säga kunskap som andra definierar åt oss, istället för den kunskap som vi själva kan förvärva genom att dra slutsatser av dom fakta vi börjat skaffa oss i förra steget. Man skulle förenklat kunna säga att detta steg handlar om "naturen utan människan". För att ta ett exempel kan det vara så enkelt som att man, när man tar fikapaus, lägger lite olika delar av matsäcken i kanten av en myrstack för att sedan se vad myrorna gillar mest. Som framgår av resonemanget är det viktigt att basen i de båda föregående stegen finns med.
Förstå påverkan
På samma sätt som på föregående nivå skulle man här kunna använda andra begrepp t ex "förstå miljöproblem", men ordet miljöproblem släpper lätt loss en lavin av negativa känslor och tankar, för dom flesta av oss. Det är också så att människans påverkan på naturen inte enbart är negativ - de flesta i Sverige tycks t ex gilla det öppna landskapet, och det hade inte funnits utan människans påverkan. Detta steg i triangeln handlar mycket om "naturen med människan".
Påverka
När var och en till sist inser hur vi människor har påverkat vår naturmiljö historiskt och påverkar den ständigt i allt vi gör dagligen är det dags att ta steget fullt ut. Detta steg innebär att man är mogen att göra sina egna värderingar och inhämta det faktaunderlag som behövs för detta, och själv bidra till att påverka miljön "på rätt sätt". Vad som är "rätt" definieras av det faktaunderlag och den värdering som jag som individ har, inte av någon annan individs värderingar och kunskaper!