Skärgårdsfrågorna är i fokus som aldrig förr. De senaste hundra åren har Östersjön genomgått en kraftig försämring vilket märks tydligt i de känsliga kustmiljöerna. Dagens larmrapporter handlar om klimatförändringar, algblomningar, miljögifter och rekryteringsproblem hos fisk.
Både nationellt och internationellt pågår arbete med att förbättra situationen i Östersjön. På Upplandsstiftelsen har vi sedan mitten på 1990-talet arbetat med att uppfylla miljömålen för Östersjöns kustområden. Resultaten från flera av våra delprojekt ute vid kusten kan du läsa om längst ner på denna sida. Under 2012 arbetar vi med följande projekt:
-
Förstärka fiskrekryteringen vid kusten. Genom inventeringar av värdefulla lek- och uppväxtområden för fisk skapar vi underlag för en bra förvaltning av kustfisken. Ambitionen är att freda de viktigaste områdena och göra biotopvårdande åtgärder. Naturvårdsverket stöder projektet via Havsmiljöanslaget.
-
Åtgärder i kustnära vattendrag och våtmarker. Sportfiskarna har tillsammans med bland andra Upplandsstiftelsen beviljats 4,7 Mkr från Naturvårdsverkets havsmiljöanslag för konkreta åtgärder i sötvatten som gynnar kustfiskbestånden av främst abborre och gädda i fyra ostkustlän (Gävleborg, Uppsala, Stockholm och Gotland).
-
Östhammarsfjärdarnas vattenkvalitet. I samarbete med Skärgårdsutveckling AB (SKUTAB) och Östhammars kommun försöker vi förbättra vattenkvaliteten i de övergödda fjärdarna, bland annat genom reduktionsfiske av vitfisk.
-
Fiskefredning i Gräsö skärgård. I samarbete med SKUTAB, Länsstyrelsen och lokala markägare försöker få bättre bestånd av abborre och gädda genom att freda värdefulla lek- och uppväxtområden för fisk.
-
Databas för kustdata. I samarbete med Länsstyrelsen bygger vi upp en Internetbaserad databas innehållande stiftelsens samlade inventeringsdata.
Landskap under vattenytan?
Den allmänna kunskapen om miljöerna under vattenytan är betydligt sämre än kunskapen om naturen på land som studerats under lång tid. Har du tänkt på att det finns ett varierande landskap även under vattenytan? Här finns hårda bottnar av klippor och sten och mjuka bottnar av lera och dy. Läs mer här.
Skyddade grunda havsvikar
I skärgårdsområden längs kusten finns naturligt grunda och skyddade vikar. Sedimentation av växtmaterial och de landhöjningsprocesser som pågår efter inlandsisens avsmältning gör att vikarna sakta grundas upp. Vikar med en undervattenströskel i mynningen genomgår flera successionsstadier från att vara en öppen vik med bred mynning till att bli en avsnörd sjö. De olika stadierna kallas förstadium till flada, flada, gloflada och glo. Läs mer här.
Läs mer
De rapporter som inte finns i pdf-format kan du beställa från vårt kansli.
Persson m.fl. 1993. Kustvatten i Uppsala län 1993.
Wallström och Persson 1997. Grunda havsvikar i Uppsala län. Västra Öregrundsgrepen.
Wallström och Persson 1999. Kransalger och grunda havsvikar längs Uppsala läns kust.
Wallström m.fl. 2000. Miljötillstånd i grunda havsvikar. Beskrivning av vikar i regionen Uppland-Åland-sydvästra Finland samt utvärdering av inventeringsmetoder.
Gunnerhed 2000. Kustmynnande vattendrag i Uppsala län. Resultat från en inventering utförd 1999.
Hjelm m.fl. 2006. Årsberättelse med Tema Kustvatten 2005 (pdf 2,2 MB).
Hjelm m.fl. 2007. Grunda marina områden i Gräsö östra skärgård (pdf 6,1 MB).
Hansen m.fl. 2008. Grunda havsvikar längs Sveriges kust. Mellanårsvariationer i undervattensvegetation och fiskyngelförekomst. (pdf 6,6 MB).
Johansson m.fl. 2009. Grunda marina områden i Gräsö södra skärgård 2007 (pdf 3,3 MB).
Hjelm m.fl. 2009. Naturvärden i södra Lövstabuktens grunda havsmiljöer (pdf 1,6 MB).
Persson m.fl. 2009. Undervattensvegetation och fiskyngel i Alskärsfjärden och vattenområdet utanför Grönö fiskhamn, östra Lövstabukten (pdf 1,4 MB).
Persson m.fl. 2009. Glofladan NO Olaskär. Ett restaureringsobjekt? (pdf 1,3 MB).
Johansson m.fl. 2010. Grunda marina områden vid Gårdskärskusten och Slada (pdf 3,7 MB)
Persson m.fl. 2010. Fiskrekrytering i tre grunda havsvikar i Gräsö södra skärgård 2010. Underlag för fiskefredning. (pdf 1,6 MB)
Persson m.fl. 2011. Förstärkta fiskbestånd i Roslagens skärgård. Verksamhet 2010 (pdf 4,8 MB).
Sandström 2011. Reduktionsfiske som metod för att minska övergödningen i Östhammarsfjärdarna (pdf 3,8 MB).